Jag hörde på morgonpasst i P3 i morse att en kille inte fick lyssna på webb-radio på sin arbetsplats. Jag jobbar på “kontor” och står/sitter, som så många andra, framför datorn hela dagarna. (på mitt jobb är sidan nyligen spärrad) Jag skulle inte kunna tänka mig att jobba utan musik.
Jag har hittat en superstation som spelar massor med bra musik utan reklam o nästan inget prat. Vill man veta vilken låt som spelas så står det i webb-spelaren. Lyssna du med vettja! Jag använder popup-spelaren, den funkar bäst.
I övrigt mår jag bra. Mensen är precis slut. Jag har börjat äta omega 3 - o märker resultat i ansiktet, torrheten har försvunnit.
VV i dag ?!?!?! Borde gå, men det är inte så kul n är man vet att man inte gått ner så mycket som man borde på 14 dagar. Men kanske just därför borde jag gå dit!
Jag köpte Damernas Värld för två veckor sedan. Bland “dam-tidningarna” eller modetidningarna eller vad de nu ska kallas, tycker jag den är bäst! Detta nummer skulle dessutom innehålla storys från kvinnor som har svårt att få barn. Men ojojojoj så gullipluttigt. Det var tre små korta inslag om kvinnorna som på ett eller annat sätt lyckats - eller som i ett fall - bestämt sig att inte “skaffa” barn alls.
Kampen, känslorna, frustrationen och sorgen syndes inte alls i texterna.
Därför blev jag så glad när jag läste i Expressens nätupplaga om en kvinna som efter 12 IVF äntligen fått barn. Där kände jag igen mig mer. Dr stod det ju till och med att det gör ont att plocka ägg - något man fått höra från flera håll är i princip smärtfritt - man får ju faktiskt morfin…
Blev mycket förvirrad när jag tillsammans med älsklingen kollade in “Kiss kiss bang bang” på TV3 häromkvällen. Jag hade tidigare sett filmen och tycker mycket om den, ville nu att vi skulle se den igen.
Tjejen på trean påade filmen o den startade… Men något var fel. Trots att det i början av filmen mycket tydligt framgick att den hette “Kiss kiss bang bang” så kände jag inte igen filmen.
Den film jag såg för några år sedan handlade om en mördare som tröttnat på sitt jobb - att döda för pengar. O istället fick på sitt uppdrag att vakta en förvuxen baby - en man i 40-årsåldern som aldrig lämnat sitt bardum o därför trodde att han var typ fem år…
Den här filmen vi såg, handlar om en småtjyv som av en händelse får provfilma för en film i hollywood o senare dras in i en massa mord o låtsas att han är privatdeckare.
Båda två kan beskrivas som thriller-komedi.
När jag googlade på “Kiss kiss bag bang” så visade det sig att det faktiskt finns två olika filmer med namnet. En från 2000 o en från 2005. Båda är thrillerkomedier… Det underliga var att tjejen på TV3 o även TV-tidningen presenterade den från 2000 (den som jag ville se) men sedan visades den från 2005!
Så knasigt o snopet… Ska ringa till TV3 i morgon måndag o fråga vad de håller på med o om de kommer att visa den rätta filmen snart… Jag föredrar nämligen den från 2000.
Hittar inget matrial för 2000, men 2005 ser du här:
Har sett reklam om en blöjtillverkare som söker mammor som vill vara med och skriva “världens bästa vänta-barn-bok!”. Jag hoppas att någon IVF-mamma tar detta tillfälle i akt o berättar sin historia. Först då blir det “världens bästa vänta-barn-bok!” Att vara gravid kan vara jättejobbigt, med illamående, sängliggande o foglossning, men att år efter år kämpa för att ens få ett plus på stickan, det är jätte-jättejobbigt. En kamp som måste ut i ljuset.
Så vänner i IVF-svängen som plussat, klicka vidare och dela med er av er historia!
Kissade i mugg igår för att lösa mina problem. Doppade duktigt både gravtest o ÄL-test. Men inget utslag på något av dem. Tänkte att jag skulle få en förklaring till yrseln.
Jaja, jag tror att det kanske är en liten mini-utbrändhet. Jag hade en veckas semester o fick “koppla av - slappa o koppla på” på en mycket kort tid. Jag har hört att man minst måste ha tre veckor i sträck för att klara det. Så det är kanske inte så konstigt att jag har kortslutning i hjärnan o att balansen är sned.
I kväll ska vi kolla in ett annat hus som är till salu. Har inget hopp om detta, men titta kan man ju alltid. Nu börjar den jobbigaste tiden på året. Älsklingen dubbeljobbar på sommaren o alla andra är lediga. Ja utom jag då, som nöjer mig med att enkeljobba…
I går var bebis-längtan så svår. Det värkte i hela kroppen av saknad efter bebisen som aldrig vill bli till. Visst man kan adoptera… har alltid sett det som en möjlighet, men just det här att det är så svårt att bli gravid, har gjort att min längtan efter just det är så otroligt stor.
Här så himla yr och gungig i huvet.
Det är som att jag ännu inte lämnat Tallin-båten…
Vad betyder detta?
Så hårt festade jag inte!
Kan bara tänka en sak… Kan det va så???
Men näe, hjärnan säger emot hjärtat.
Du är inte gravid!
Du blödde som en gris i över en vacka ju!
Eller?
Kanske jag kissar på en pinne, just in case - eller oxå inte…
Nu har vi haft vår semestervecka. Å så jag längtar tills den dagen när jag som “alla andra” kan ta ut fyra eller fem eller kanske sex veckor under sommaren.
Jag är 32 år o har aldrig haft en fast tjänst. Bra jagat runt på olika vikariat. Aldrig haft mer än en eller två veckors semester på sommaren.
Nu har jag för första gången en provanställning - inte ett vik. En provanställning som faktiskt kan leda till ett fast jobb till vintern. Så nästa sommar då kanske jag kan hinna koppla av ordentligt innan jag måste koppla på igen.
Veckan tillbringade vi på finfin kryssning till Tallin oi Stockholm, jag gick på Zinken på Thåström o Kent.
Sommaren fortsätter, jag börjar jobba igen, förhoppnings vis för sista sommaren…
Jag hatar verkligen det där ordet “banta”.
Banta är något som blonda modeller gör, blonda modeller som egentligen inte är tjocka alls, utan bara har en osynlig liten bula på magen, en bula som är så liten och obetydlig så att den troligen skulle försvinna om den magra, blonda modellen bara skulle våga fisa…
Näe banta är inget jag sysslar med, jag bara ändar mina matvanor och äter sånt jag vet att jag mår bra av. O med må bra menar jag sådant som jag går ner i vikt av - inte sådant som hjärna blir lycklig av…
Men först ska jag ha semester. På något sätt har jag lyckats lägga vårt misslyckade IVF bakom mig o titta framåt. Försöka se framåt mot en härlig sommar (trots att jag som vanligt ska jobba). En vecka ledigt ska jag ha o den ledigheten är NU! På tisdag åker jag o älsklingen till Tallin, där sover vi kvar en natt innan vi återvänder till Stockholm. På lördag ska jag sedan gå på Thåström o Kent i Stockholm.
Sedan när jag kommer hem o börjar jobba igen, då åker VV-tvångströjan med Points o mängder med grönsaker o frukt på igen. Mitt mål är att väga 85 kg innan vi sätter igång med nästa IVF. 85 kg skulle i mitt fall innebära ett BMI på 28,1 och det är ju faktiskt bra. Nästan mittemellan normal o övervikt. Mitt mål är att jag ska göra det ca vecka 40.
En sak som jag redan börjat med i jakten på den nya vikten är att jag inte åker hiss mer. Vi bor högst upp (vån 4) i ett gammalt hus med dubbeltrappor (dvs 8 trappor) det är jobbigt att gå upp. Men saken är den att min älskling fastnade i hissen dagen före midsommarafton. Han fastade mellan två våningar o satt fast i ca en halvtimma innan hjälpen kom. Det ha inte jag lust att uppleva. Har lite cellskräck nämligen. Därför bojkottar jag hissen (som verkligen är liten, en barnvagn får INTE plats) o tar trapporna i stället…
Avslutar kvällens inlägg med ett tips. Har köpt ZINK-tabletter till älsklingen. De lär ju vara bra för hans trötta simmare. Jag tar en tablett varje kväll och han tar två. En bi-effekt (som jag faktiskt även läst om på en sida om zink) (så det är inte inbillning) är att SEX-lusten har ökat. Vilket ju är en mycket trevlig bi-effekt.
Vill att mensen ska ta slut så att jag kan börja njuta av vardagen utan att ha ont i magen o skavsår i stjärten efter bindor som aldrig sitter som de ska. Under hela ruvarperioden hade jag ständigt trosskydd för det var ju liiiiite kladdigt då…. så därför är skavsåret rätt rejält vid det här laget. De som gör reklam för trosskydd måste vara män - män som inte vet hur det känns att ha trosskydd, för nån frihetskänlsa är det ju knappast.
BRA: semester nästa vecka o jag o älsklingen ska åka på lyxkryssning till Tallin! DÅLIGT: alla småbarnsföräldrar som av någon anledning måste ha sitt skrikande barn mellan sig o telefonluren när de ringer. jag HATAR att få dessa gaphalsar i örat, det är inte trevligt. dessutom blir samtalet ostrukterarat o underligt, den man pratar med pratar lika mycket med sin lill* som med mig!
ivfprinsessan
