Tiden går. Vardagen lunkar på i en hyfsat jämn rytm. Dagarna fylls av ammning, bajsblöjor o sovtider.
Jag lunkar med. Men har tyvärr svårt att koppla av o njuta. Jag har ingen kontroll över det som sker – o tydligen så stör det mig.
Jag har städmani som aldrig förr. Fattar inte vad detta behov kommer ifrån. Men kanske att mitt något röriga inre gör att behovet av yttre ordning är mycket stort.
Jag plockar, putsar o dammar. Vill att allt ska vara näst intill perfekt.
Emma hon är så söt. Oftast är hon mycket snäll. Oftast är det lätt att få henne att sova. När hon är vaken så gråter hon ibland – men det är ju inte så konstigt. Det ärju hennes sätt att prata.
Kolik har hon iallfall inte. Tack o lov.
Tre besök hos BVC har vi hunnit med. Hon har både vuxit på längd o vikt som hon ska…
Är jag lycklig nu? Jag vet inte. Det jag vet är att jag är otroligt trött. Men visst, något lycklig är jag väl 
Det är klart du är trött! Och lycklig! Och jag tror din tolkning av städmani stämmer bra.
Sköt om dig och lilla familjen!
Kram m.
Hej, vad söt Emma är! Grattis till henne.
Jag känner igen mig i det du skriver…är jag lycklig nu?
Jag var inte det första åren, vilket jag har förstått bara för något år sedan. Vår skrutta är snart 5 år.
Första tiden hade jag mani på renovera, men jag är nog extrem för jag ville inte ens vara med min dotter. Kalla det förlossningsdepression eller vad man vill, men något fel var det.
Nu går jag i terapi för lite annat, och förstår att det var inte riktigt som det skulle när skruttan var mindre. Men nu är jag medveten på ett helt annat plan, och när vi får en till så kommer jag vara mer lyhörd och be om hjälp om det händer igen.
Många kramar till dig från mig, Lila